Då är vi här igen, hemma med ett barn som inte mår bra som har ont i magen. Ett barn som hellre säger att man har ont i halsen än att säga att man inte bra. 

Ett barn som inte får göra misstag utan att få höra det och bli påhoppad av massa hårda ord "det är ditt fel", "stick härifrån" och sedan blir knuffad och ja... han gav igen! Rätt eller fel? Han slog till den killen som knuffade honom på armen, så han gav igen. Vad säger man? 

Det ända jag vill är att han ska lyckas. Inte lyckas i att bli bäst utan lyckas att känna att han duger för den han är. Lyckas att känna att det är ok att göra fel utan mår dåligt efteråt och vilja stanna hemma dagen efter. 

Det ända jag vill är att han ska lyckas känna att han är underbar, fantastisk och så bra som han är.., att han är värdefull. Lyckas att känna självförtroende och få tillbaka sin självkänsla. 

Nu är han hemma hos mig och är glad, skratta och mår bra. Sitter nära, vill vara nära och älskar att bara vara själv hemma med mig. Inget ont i halsen, utan är en glad pojke. Hur det blir på måndag får vi se... Men just nu mår han bra. Låt mig bara få vara hos han hela tiden, ta bort det som gör ont, följa han till skolan. I dag ska vi kramas och hålla om varandra. 

Kram ❤️