Man kanske kan undra just den frågan med tanke på vad jag arbetar för och föreläser om.
 
Är jag så bra som man kan tro?
Går jag alltid själv efter vad jag pratar om?
Gör jag själv så som jag tala om att alla andra ska göra?
 
Nej, nej och nej!
Jag är precis som ni!!! Jag gör mina misstag, jag kan också bli galen på mina barn och kanske inte alltid tänker efter vad som sägs och görs. Och detta är inget jag skäms över och något jag kan var ärlig att säga.
 
Oavsett om jag säger och berätta att man som förälder ska bemöta sina barns känslor, så kan även jag bli tokig på mitt barn som kommer för femhundrafemtioelfte gången och är asförbanad. Eller om barnen bara bråkar och bråkar hela tiden från tidig morgon till sen kväll så kan även jag säga ifrån på skarpen. 
 
För visst fundera man om man ser någon som föreläser om hur man ska tänka, hur man ska vara och hur man ska handskas med olika saker verkligen är sådan själv? Det har jag iaf, därför skriver jag detta inlägget och skriver att jag är också mänsklig och gör mina misstag. Jag har under vägen själv fått flera tankeställare och fått ändra mitt beteende för att mina barn ska få en så bra förebild som möjligt. Under denna vägen har jag fått lära mig mycket om barns känslor och beteende, vilket jag kan relatera till mina egna barn och mig själv under den utsatt tiden i skolan. Jag kan inte säga att jag är tacksam för att jag har blivit utsatt för mobbning då jag i dag kan se vad ett barn behöver och hur man bemöter ett barn som blir utsatt och mår dåligt. Men pga. min egen utsatthet har jag erfarenhet och kunskap kring detta ämne och därför driver det mig att fortsätta kampen mot mobbningen. En erfarenhet som jag tyvärr också fick erfara av att vara mamma till ett utsatt barn. 

Som sagt jag är bara en mamma med tre barn som själv måste stanna upp och tänka efter "vad är det jag håller på med?"
 
Min psykologlärare på universitetet sa till oss en gång att man aldrig ska säga ALLA, ALDRIG eller ALLTID för det är aldrig alla och alltid, och det stämmer, eller hur?
 
Nej, för en sak jag kan säga och en sak jag ALLTID kommer att göra och det är att lyssna på mina barn, finnas där för mina barn, ge dem alltid trygghet och tillit. Det är något jag alltid gör och något som jag aldrig kommer att sluta att göra. Och jag kommer aldrig att sluta kämpa och arbeta i kampen mot mobbning. 

Ha en bra dag 
Kram Lisa