Ja vad ska man säga ang dessa temaveckorna som skolorna runt omkring i Sverige har i bland eller någon gång under skolans läsår?

Är det en hiss eller diss? Vad är tanken bakom att ägna en hel vecka åt just ett speciellt ämne eller uppmärksamma en viss sak. Det kan vara en temavecka där man arbeta med vänskap, kärlek eller just mobbning.
Ok, bra tänker säkert alla - vad är problemet?

Jag kommer när mina egen barn har dessa temaveckor och de tycker det är extra roligt för det blir lite annorlundare skoldagar. Man lär sig sammarbeta med andra då man är i grupper blandade med alla årskurser (0-6). Man lär sig så mycket saker och man pyssla med det, man tittar på den filmen och man äter kanske en annan mat osv. Jättemysigt! Tills det kommer dit när temaveckan är slut och allt återgår till det vanliga med lektioner och sånt.

Vad händer då?

Ingenting! Nä, just det ingenting! Då har man ägnat en jättemysig vecka tillsammans åt ett specifikt ämne för att sedan knappt tänka på det. Det jag reagerar på och skulle vilja veta hur skolorna runt omkring i Sverige jobba vidare med det under de andra veckorna på året. Om man te.x häften vecka med temat vänskap ellef kärlek, hur jobbar man vidare med detta sedan? Jag upplever det som att man är så glad för denna temaveckan, tjoho....för att sedan rycka på axlarna.

För min del blir temaveckorna en diss OM man inte arbeta, ta in temat i skolämnena eller jobba vidare på något sätt då blir det en hiss!

När jag prata med andra öesonef som också jobbar med barns psykiska ohälsa säger de detsamma som jag. Man måste börja få in psykiska ohälsa mer i skolan, prata om psykiska ohälsa eller psykisk hälsa för den delen. Man kan få in att prata om ätstörningar både på idrotts och kunskapslektionerna. Man kan få in hur bra vi mår här i Sverige jämfört med andra länder eller bara mellan länen i Sverige genom att te.x kolla hälsostatestiker under samhällskunskaps-lektionerna och då prata om varför man mår dåligt. Man kan få in olika ämnen i Biologin osv.
Men man kan inte bara tro att en vecka räcker för att visa "Hur duktiga vi är som jobbar med..." i skolan.

Nej, tänk om och gör rätt!

Kram Lisa

Ja vad ska man säga ang dessa temaveckorna som skolorna runt omkring i Sverige har i bland eller någon gång under skolans läsår?

Är det en hiss eller diss? Vad är tanken bakom att ägna en hel vecka åt just ett speciellt ämne eller uppmärksamma en viss sak. Det kan vara en temavecka där man arbeta med vänskap, kärlek eller just mobbning.
Ok, bra tänker säkert alla - vad är problemet?

Jag kommer när mina egen barn har dessa temaveckor och de tycker det är extra roligt för det blir lite annorlundare skoldagar. Man lär sig sammarbeta med andra då man är i grupper blandade med alla årskurser (0-6). Man lär sig så mycket saker och man pyssla med det, man tittar på den filmen och man äter kanske en annan mat osv. Jättemysigt! Tills det kommer dit när temaveckan är slut och allt återgår till det vanliga med lektioner och sånt.

Vad händer då?

Ingenting! Nä, just det ingenting! Då har man ägnat en jättemysig vecka tillsammans åt ett specifikt ämne för att sedan knappt tänka på det. Det jag reagerar på och skulle vilja veta hur skolorna runt omkring i Sverige jobba vidare med det under de andra veckorna på året. Om man te.x häften vecka med temat vänskap ellef kärlek, hur jobbar man vidare med detta sedan? Jag upplever det som att man är så glad för denna temaveckan, tjoho....för att sedan rycka på axlarna.

För min del blir temaveckorna en diss OM man inte arbeta, ta in temat i skolämnena eller jobba vidare på något sätt då blir det en hiss!

När jag prata med andra öesonef som också jobbar med barns psykiska ohälsa säger de detsamma som jag. Man måste börja få in psykiska ohälsa mer i skolan, prata om psykiska ohälsa eller psykisk hälsa för den delen. Man kan få in att prata om ätstörningar både på idrotts och kunskapslektionerna. Man kan få in hur bra vi mår här i Sverige jämfört med andra länder eller bara mellan länen i Sverige genom att te.x kolla hälsostatestiker under samhällskunskaps-lektionerna och då prata om varför man mår dåligt. Man kan få in olika ämnen i Biologin osv.
Men man kan inte bara tro att en vecka räcker för att visa "Hur duktiga vi är som jobbar med..." i skolan.

Nej, tänk om och gör rätt!

Kram Lisa

Efter en natt som tillbringades mest vaket, kan verkligen inte sova borta pga att jag är där utan Christian så ångesten blir ett snäpp värre men men så gick jag upp runt fyra - halvt fem tiden och började att redigera några av ljudfilerna. Riktigt kul, men det tar tid!

Så efter en riktigt god frukost var det bara att masa sig upp till rummet igen och börja förbereda lite inför dagens gäst.

Halv tio hälsar jag Mårten från Under Kevlaret välkommen till rummet där vi sitter och pratar en del innan vi drar i gång. Alltid så skönt att få kunna småpratar lite så man både hinner få ångesten att landa och lära känna varandra lite.

Inspelningen går på och vi kör och allt rullar på fint. Tyvärr går den timmen alltid så jäkla fort, alla gäster är så intressanta så man hade kunnat prata i flera timmar.
Men nope det var bara till att packa väskan och ner med all utrustning och åka tåget hem.

Nu har vi inte inspelningar förrän i slutet av november. Rätt skönt för då har jag hunnit redigera klart alla ljudfiler.

Ha en bra dag
Kram Lisa

Efter en natt som tillbringades mest vaket, kan verkligen inte sova borta pga att jag är där utan Christian så ångesten blir ett snäpp värre men men så gick jag upp runt fyra - halvt fem tiden och började att redigera några av ljudfilerna. Riktigt kul, men det tar tid!

Så efter en riktigt god frukost var det bara att masa sig upp till rummet igen och börja förbereda lite inför dagens gäst.
Det är att kolla ljudet, se till att det finns kaffe, gå igenom lite snabbt vad vi ska gå igenom och prata om. Så vist är det lite plock.

Dagens gäst pratade om något som vi måste prata ännu mera om, något som vi måste hjälpa våra pojkar att göra innan de är försent och man redan har utvecklat en ångest och det är att prata om känslor bland killar. Allt fler unga killar mår sämre i dag av den psykiska ohälsan, de lever, fortfarande i den värld som vi runt omkring normalisera och bestämmer hur alla ska vara och placera barn i fack, killar Lever i en marchokultur. Gästen, Mårten från Under Kevlaret, vill upplysa oss alla kring att prata om killars psykiska ohälsa. Mycket mer får ni höra när avsnittet släpps.

Vi har haft en underbar helg där allt verkligen blev lyckat. Trots att vi är nybörjare så är vi riktigt duktiga och trots att vi inte bor i någon storstad så klarar vi oss ändå för oj vad skönt det va att komma hem till lugnet. Jag älskar Stockholm, men lugnet hemma på landet slår det mesta.

Kram kram

Visa fler inlägg