Men mitt största äventyr var ändå mina konserter jag hade anordnat med låtar, platser, musik, kör ja allt. Och jag var/är så fruktansvärt stolt över detta, och jag lovar att det blir inte den sista gången.

 

Ja mycket har jag varit med om under dessa två åren och mycket har jag kvar att ge. Jag har skrivit tidigare i ett inlägg om alla mina drömmar och jag är på god väg men än är det en bit kvar.

För min största nackdel är att det är så svårt att nå ut och få plats runt omkring. Jag maila och mailar och ringer men inget svar. Jag menar hur svårt kan det vara att svara på ett mail där det står att jag arbetar i kampen mot mobbning och skulle vilja komma i kontakt med dem? Tror man att jag pratar skit? Tror de att jag inte kan det jag gör?

 

Förlåt för mitt gnäll men när folk inte svara på mail blir jag galen. Jag har all överseende om att folk har annat att tänka på och inte alltid har tid att sitta och besvara mail, men någon gång kanske.

 

Min Facebook sida har nu under bara två veckor ökat med mer än 100 följare, vilket gör att jag nu har 1648 st gillare som följer mitt arbete.  WOW tack snälla ♥ Jag har aldrig fått så mycket gillande på ett inlägg som när jag delade Mark Levengod, så häftigt. Tänk bara om kan kunde få lika mycket respons på mina andra inlägg.

 

Gnäller jag för mycket tycker ni?

 

Ja jag ber om ursäkt, men jag undrar i bland varför jag gör detta arbetet över huvudtaget? Och någon gång måste jag få gnälla öppet, för jag lägger ner så otroligt mycket arbete i detta, ett arbete som för mig är så viktigt.

Jag jobbar 75% mellan 08,00-16,00, vaknar 04,45 om jag ens har somnat, efter jobbet och även i bland under jobbet jobbar jag med mitt arbete. När barnen har lagt sig jobbar jag lite till. Helgerna jobbar jag nästan hela tiden på dagen. Hur jobbar jag då?

 

Genom att tänka, funder, planera och tänker lite till om hur jag ska göra, vad jag ska göra, vilka jag ska kontakta. Sedan fundera jag om det skulle fungera, skulle någon komma osv!

Jag arbetar inte bara deltid plus mitt företag, jag sitter som ledamot i Stamningsförbundet i Sverige där jag är ungdomsansvarig samt som vice ordförnade i Smålands stamningsförening där jag är barn och ungdomsansvarig. I det ideella arbete pågår just nu planering av olika träffar för att sprida mer kunskap och information kring stamning, och detta håller jag också i.

 

Där emellan finns det en familj som består av R 12 år, W 9 år och N 6 år samt en man som jag är gift med :-). Det är inget deltids jobb utan ett 24/7 och jag älskar det. Där är jag mamma, coach, projektledare, ledaren och pedagogen. Som mamma får man så mycket skratt och glädje, men jag tröstar också när gråten finns där, jag kramar när de behöver närheten och en extra trygghet och jag låter dem pratar när de behöver.

Jag packar väskor som ibland kan vara 7-8 st, jag tvätta, laga mat, städa, hjälper till med läxor, skriver på lappar och skicka med och jag håller reda på fotbollsträningar, gympa, trummor och simskolan.

 

Gnäller jag nu?

 

Nej inte alls, utan jag vill bara att ni ska förstå hur mycket jag lägger ner i mitt arbete i kampen mot mobbning, detta även om jag har så mycket annat. Jag hade lika gärna kunna lägga fötterna på bordet om kvällarna och bara slappat, men istället skriver jag inlägg, coacha andra och stötta. Jag planera och fixa med annat och ja ibland orkar jag inte utan då hamnar fötterna på bordet och jag somnar i soffan av ren utmattning.

 

Tycker ni att jag har alldeles för mycket att göra?

 

Ja förmodligen, men jag gör det av olika anledningar, anledningar som för mig betyder så mycket och anledningar som gör att även jag mår bra. Jag gör det för min skull, mina barns skull, era barns skull, för er skull..... För tillsammans är vi starka.

 

Vad är jag vill säga då med mitt "gnäll"? Förmodligen inget mer än att visa er hur mycket jag älskar att göra det jag gör och vilket arbete det dock är och vilken tid jag lägger på detta.

 

Sprid och dela gärna detta så att andra ska kunna förstår vad jag gör och varför.

 

Ha en fantastisk bra dag

 

Kram Lisa