Sitter just nu på tåget till Stockholm/Bromma för att delta i styrelsemöte för stamningsförbundet där jag sitter som ledamot. Jag brukar ha en dålig vana när jag är själv att ångesten kryper fram mer och mer. En vana jag hatar! En ångest som gör mig till att gå runt hela dagen med en oro i magen, oro vad alla tycker och tänker om mig. Tänk om alla tycker att jag är skittrög när jag inte förstår vad de pratar om eller jag ställer en fråga?! 

En ångest som talar om att jag klara inte mig själv utan min stöttar pelare... Min man! Han håller mig hårt i handen och stötta mig, men inte nu. Nu måste jag göra det själv, vara själv, sova själv! Och jag som sover väldigt lite annars sover inget alls när jag är i väg. Men jag vågar trots att det gör ont och det är jobbigt med ångesten och tankarna för jag gör det för alla barnen. För min pojke som stammar men för alla andra som stammar för att hjälpa till att sprida mer kunskap och information kring stamning. 

Men jag lider av en fruktansvärd ångest men en ångest jag oftast vinner över för jag har en familj där hemma som hejar på mig och som skickar sms och ringer och tala om hur mycket de älskar mig. Men gråten sitter i halsen och jag är rädd. 

Men jag ska vinna denna gången också. 

Ha en trevlig helg

Kram Lisa 
Sitter just nu på tåget till Stockholm/Bromma för att delta i styrelsemöte för stamningsförbundet där jag sitter som ledamot. Jag brukar ha en dålig vana när jag är själv att ångesten kryper fram mer och mer. En vana jag hatar! En ångest som gör mig till att gå runt hela dagen med en oro i magen, oro vad alla tycker och tänker om mig. Tänk om alla tycker att jag är skittrög när jag inte förstår vad de pratar om eller jag ställer en fråga?! 

En ångest som talar om att jag klara inte mig själv utan min stöttar pelare... Min man! Han håller mig hårt i handen och stötta mig, men inte nu. Nu måste jag göra det själv, vara själv, sova själv! Och jag som sover väldigt lite annars sover inget alls när jag är i väg. Men jag vågar trots att det gör ont och det är jobbigt med ångesten och tankarna för jag gör det för alla barnen. För min pojke som stammar men för alla andra som stammar för att hjälpa till att sprida mer kunskap och information kring stamning. 

Men jag lider av en fruktansvärd ångest men en ångest jag oftast vinner över för jag har en familj där hemma som hejar på mig och som skickar sms och ringer och tala om hur mycket de älskar mig. Men gråten sitter i halsen och jag är rädd. 

Men jag ska vinna denna gången också. 

Ha en trevlig helg

Kram Lisa 
Hej!
 
Hoppas att ni har haft en underbar sommar trots att solen har lyst med sin frånvaror.
 
Snart har tio veckor av sommarlov för våra barn tagit slut och det är dags att börja skolan igen. Många barn kanske kommer få nya lärare, byter klassrum och kanske några kommer att få nya klasskompisar.
 
Alltså är det många som ser fram emot att börja skolan, att träffa sina kompisar igen, förväntans fulla av allt nytt de ska få lära sig och kanske de allra minsta som ska börja förskoleklass ser fram emot allt nytt.
Visst önskar man sig att alla barn skulle få känna denna längtan, pirret i magen, förväntansfulla önskan av vad de ska lära sig och att få träffa sin kompisar. Tyvärr är det inte så för alla!
 
Denna veckan har jag uppmärksammat otroligt många på sociala medier som skriver om denna skolstart för de barn som känner ångest, ha ont i magen och absolut inte vill gå till skolan igen. Det är BEO, Firends med sin nya rapport som lades fram denna veckan där det framkommer att dethar inte blivit någon större skillnad utan att det är fortfarande över 60,000 barn som kommer att gå till skolan med ont i magen och att nästan ett barn i varje klass blir utsatt för mobbning. Är det ditt barn?
 
Vart 5:e barn aldrig berättat för någon vuxen om att de blir utsatta. Är det ditt barn?
9/10 pedagoger tycker sig agera rätt när de vet att någon blir utsatt men bara varannan elever tycker att pedagogerna gör det. Är det ditt barns lärare?
 
Vi är många som kömpar i kampen mot mobbning, många otroligt bra pedagoger och många föräldrar och övriga vuxna som gör allt för sitt/sina barn för att hjälpa och stötta om de blir utsatta.
Jag måste rekommendera en kortfilm som en som heter Lennart Bång, han har en sida på FB som heter "Stå upp för de tysta" och även hans film heter så också. Jag rekommendera att ni tittar på den! Denär ser värd och den skulle kunna vara ett material runt om i skolorna.
 
Hur förbereder man sitt barn inför skolstarten enligt mig själv? Hur vet man att sitt barn mår dåligt av skolstarten om barnet inte har berätta? Hur förbereder man sig själv för sitt barns skolstart?
 
* Pratar med ditt barn. Ställ då öppna frågor, ta er tid att sitta och lyssna så det inte bara blir att det är DU som prata och LYSSNA också. Tillåt tystanden, ibland kanske ditt barn bara behöver vara med dig själv, bli kramad och känna din trygghet är värme. Om ditt barn inte vill prata tala om för ditt barn (inte tjata) att du alltid finns där och kommer att lyssna när barnet är redo.
 
* Fråga ditt barn vad de vill? Vill de att du ska prata med deras pedagoger? Vill de att ni ska avsätta 10 minuter varje dag av att prata om dagen (inte enbart om skolan utan om allmänna saker)? Vill ditt barn prata med någon annan? Det viktigaste är att din barn prata med någon, kanske är det din granne, en kompis mamma, pedagog, kurator, ja vilken som! Det finns de barn som berättar allt för sina föräldrar, uppmuntra dem! Men det finns de som tiger och inte våga säga något, de känner skam och skuld därför är det bra att ge ditt barn "tillåtelse" att prata med någon annan.
 
* Det tydligaste tecknet du kan se på ditt barn om de inte mår bra är om de sluta att umgås med kompisar och stänger inne sig. Om ditt barns beteende förändras till att bli mer aggresiv eller kanske mer känslig! Barn som tappar matslusten, barn som sover dåligt, oroligt eller kanske inte alls.
 
* Hur jag själv förbereder mig på mina barns skolstart är dels att man själv har någon att prata med, i mitt fall min man. Sedan är jag själv en person som löser många problem genom att prata för mig själv :-) genom bara att få ventilera och få ut sig allt det jobbiga. Prata med barnens/barnets pedagog om du tycker att det skulle underlätta. Be om ett möte med berörda pedagoger tidigt tillsammans eller utan barn (beror ju på vad barnet själv vill).
 
Ja jag har massor som jag skulle vilja dela med mig men som jag känner att jag inte riktigt kan i ett ända inlägg. Därför måste jag och ska bli bättre bloggare (vet att jag har lovat innan, men nu ska jag)
 
Men är det något nu skulle vilja att jag blogga om och skrev om?
 
Kontakta mig gärna via mail om ni skulle vilja ha en föreläsning av mig.
 
Glöm inte heller att dela och sprid. Ju fler vi är i kampen mot mobbning desto mer kan vi påverka
 
Kram Lisa
Hej!
 
Hoppas att ni har haft en underbar sommar trots att solen har lyst med sin frånvaror.
 
Snart har tio veckor av sommarlov för våra barn tagit slut och det är dags att börja skolan igen. Många barn kanske kommer få nya lärare, byter klassrum och kanske några kommer att få nya klasskompisar.
 
Alltså är det många som ser fram emot att börja skolan, att träffa sina kompisar igen, förväntans fulla av allt nytt de ska få lära sig och kanske de allra minsta som ska börja förskoleklass ser fram emot allt nytt.
Visst önskar man sig att alla barn skulle få känna denna längtan, pirret i magen, förväntansfulla önskan av vad de ska lära sig och att få träffa sin kompisar. Tyvärr är det inte så för alla!
 
Denna veckan har jag uppmärksammat otroligt många på sociala medier som skriver om denna skolstart för de barn som känner ångest, ha ont i magen och absolut inte vill gå till skolan igen. Det är BEO, Firends med sin nya rapport som lades fram denna veckan där det framkommer att dethar inte blivit någon större skillnad utan att det är fortfarande över 60,000 barn som kommer att gå till skolan med ont i magen och att nästan ett barn i varje klass blir utsatt för mobbning. Är det ditt barn?
 
Vart 5:e barn aldrig berättat för någon vuxen om att de blir utsatta. Är det ditt barn?
9/10 pedagoger tycker sig agera rätt när de vet att någon blir utsatt men bara varannan elever tycker att pedagogerna gör det. Är det ditt barns lärare?
 
Vi är många som kömpar i kampen mot mobbning, många otroligt bra pedagoger och många föräldrar och övriga vuxna som gör allt för sitt/sina barn för att hjälpa och stötta om de blir utsatta.
Jag måste rekommendera en kortfilm som en som heter Lennart Bång, han har en sida på FB som heter "Stå upp för de tysta" och även hans film heter så också. Jag rekommendera att ni tittar på den! Denär ser värd och den skulle kunna vara ett material runt om i skolorna.
 
Hur förbereder man sitt barn inför skolstarten enligt mig själv? Hur vet man att sitt barn mår dåligt av skolstarten om barnet inte har berätta? Hur förbereder man sig själv för sitt barns skolstart?
 
* Pratar med ditt barn. Ställ då öppna frågor, ta er tid att sitta och lyssna så det inte bara blir att det är DU som prata och LYSSNA också. Tillåt tystanden, ibland kanske ditt barn bara behöver vara med dig själv, bli kramad och känna din trygghet är värme. Om ditt barn inte vill prata tala om för ditt barn (inte tjata) att du alltid finns där och kommer att lyssna när barnet är redo.
 
* Fråga ditt barn vad de vill? Vill de att du ska prata med deras pedagoger? Vill de att ni ska avsätta 10 minuter varje dag av att prata om dagen (inte enbart om skolan utan om allmänna saker)? Vill ditt barn prata med någon annan? Det viktigaste är att din barn prata med någon, kanske är det din granne, en kompis mamma, pedagog, kurator, ja vilken som! Det finns de barn som berättar allt för sina föräldrar, uppmuntra dem! Men det finns de som tiger och inte våga säga något, de känner skam och skuld därför är det bra att ge ditt barn "tillåtelse" att prata med någon annan.
 
* Det tydligaste tecknet du kan se på ditt barn om de inte mår bra är om de sluta att umgås med kompisar och stänger inne sig. Om ditt barns beteende förändras till att bli mer aggresiv eller kanske mer känslig! Barn som tappar matslusten, barn som sover dåligt, oroligt eller kanske inte alls.
 
* Hur jag själv förbereder mig på mina barns skolstart är dels att man själv har någon att prata med, i mitt fall min man. Sedan är jag själv en person som löser många problem genom att prata för mig själv :-) genom bara att få ventilera och få ut sig allt det jobbiga. Prata med barnens/barnets pedagog om du tycker att det skulle underlätta. Be om ett möte med berörda pedagoger tidigt tillsammans eller utan barn (beror ju på vad barnet själv vill).
 
Ja jag har massor som jag skulle vilja dela med mig men som jag känner att jag inte riktigt kan i ett ända inlägg. Därför måste jag och ska bli bättre bloggare (vet att jag har lovat innan, men nu ska jag)
 
Men är det något nu skulle vilja att jag blogga om och skrev om?
 
Kontakta mig gärna via mail om ni skulle vilja ha en föreläsning av mig.
mobbningnejtack@gmail.com
 
Glöm inte heller att dela och sprid. Ju fler vi är i kampen mot mobbning desto mer kan vi påverka
 
Kram Lisa
Visa fler inlägg